”And I would like to go home”

Mitt 30:e land att pricka av på världskartan blev Irland. Jag tyckte i våras att det skulle vara på plats med en mor- och dotterresa och Irland var ett land som ingen av oss hade besökt. Norwegian började i somras att flyga till Dublin och vi lyckades få tag på billiga biljetter då vi bokade tidigt. Flighten dit skulle dock visa sig vara ”Operated by Privilege style” och vi flög alltså inte med något av Norwegians egna plan. Det gjorde dock inte så mycket och vi lyckades dessutom få platser med extra benutrymme vid nödutgången. Sånt är alltid skönt!

Vitt flygplan med blåa och bruna ränder ståendes på marken
Privilege style

När vi kom fram till Dublin Airport och hämtat ut våra väskor letade vi reda på flygbussen för att ta oss in till Dublins centrum. Väl inne i stan var det ganska enkelt att hitta till vårt hotell The Charles Stewart som ligger på Parnell Square. Vårt rum var inte klart så vi lämnade våra väskor i bagagerummet och gav oss ut för att äta en tidig lunch. Stället vi hittade heter Kingfisher och serverade fortfarande frukost (strax före 12) så vi beställde in lite irländsk frukost istället. Min mamma beställde in en Farmers plate och jag The Regular som bestod av ägg, bacon, korv och toast. Supergott!

Lång väg med bilar och bussar med byggnader på sidorna och människor på trottoaren
Parnell Square East (på höger sida vid första gula bussen ligger hotellet vi bodde på)
Tallrikar med ägg, kött och bröd samt muggar med te och kaffe

Efter frukosten satte vi oss på en Hop on Hop off-buss som tog oss runt stan och de flesta sevärdheter. Vi valde att hoppa av vid Little Museum of Dublin och göra ett besök där eftersom en entrébiljett ingick i priset för bussbiljetten. Den enda man behövde göra var att be föraren om en biljett när man gick av. Vårt konversation gick väl inte riktigt som väntat…
Mamma: ”We would like two tickets to the museum”
Föraren: ”…And I would like to go home”
Vi fick våra biljetter men förstod nog inte förrän vi klivit av vad som just hände. Vi brast båda ut i skratt innan det var dags att äntra museet.

Museet var inte riktigt i min smak men de hade en U2-utställning som var lite intressant.

Efter vårt besök på museet styrde vi kosan mot Trinity college som etablerades redan 1592. Där finns det ett gammalt bibliotek som lockar många besökare. Vi valde att inte gå in där på grund av kön och att det kostade en slant men av bilder att döma ser det riktigt häftigt ut. Vi promenerade istället runt för att titta på de gamla vackra byggnaderna innan vi gick för att leta upp närmsta hållplats för vår buss.

Grå byggnad vid gräsmatta och mycket folk i rörelse
En del av Trinity college, i den här byggnaden finns det gamla biblioteket
Grå byggnad vid gräsmatta och staty
Graduates Memorial Building vid Trinity college
Byggnad med detaljer i grönt, brunt och vitt med blomsterdekorationer. Till höger en kyrka.
Ingen aning om vilken gata detta var, men det såg så härligt irländskt ut!

Vi åkte klart hela varvet med bussen och hoppade av där vi hoppat på, gick till hotellet och checkade in. Jag upplever inte Dublin som en dyr stad men när det gäller hotell upplever jag det betydligt dyrare än i andra storstäder. Eller ja, hotell förresten, vi bodde på ett Guest house för att det inte skulle bli alltför dyrt. Vi betalade 1500 kronor per natt för ett tvåbäddsrum utan frukost. Det var inte speciellt modernt eller nyrenoverat och dörren till toaletten gick knappt att stänga. Natten innan vi åkte bodde vi på Clarion på Arlanda som är ett superfräscht 4-stjärnigt hotell med en grym frukostbuffé. För detta betalade vi 1300 kronor.

Vi avslutade sen kvällen med att gå till närmsta supermarket och handla lite kvällsmat som vi åt till en film på rummet.

Allt från Irland:

DAG 1: ”And I would like to go home”
DAG 2: Howth & Temple bar
DAG 3: Shopping och vietnamesiskt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *